FAQ
Din leverantör av solceller för en grönare framtid!
Vanliga frågor om
Ekonomi
Mindre villa: 95 000 kr för 5 kW (yta på ca 25 m2)
Vanlig villa: 160 000 kr för 10 kW (yta på ca 50 m2)
Stor villa: 215 000 kr för 15 kW (yta på ca 75 m2)
Dessa priser och storlekar kan variera beroende på olika faktorer såsom geografisk plats, val av leverantör och eventuella skatterabatter eller subventioner. Det är alltid bra att konsultera med en expert för att få en mer exakt uppskattning baserat på dina specifika behov och förhållanden.
Den största faktorn som påverkar priset på en solcellsanläggning är vanligtvis storleken på anläggningen, vilket oftast mäts i effekt (därav används ofta "pris per kW" inom solcellsvärlden). Generellt sett tenderar större anläggningar att bli mer kostnadseffektiva, vilket innebär ett lägre pris per kW. Detta beror på att de flesta installationsprocesser innebär fasta startkostnader såsom byggnation av byggställningar och transporter, vilka kan fördelas över en större anläggning och därmed minska den relativa kostnaden. Dessutom kan priserna variera beroende på takets beskaffenhet samt valet av produkter som används i anläggningen. Att välja rätt storlek och produkt kan hjälpa till att optimera kostnadseffektiviteten för solcellsanläggningen.
Privatpersoner har möjlighet att dra av en del av arbets- och materialkostnaderna för en solcellsinstallation genom ett grönt avdrag. Detta avdrag kan minska den slutliga fakturasumman med 19,4%, enligt en schablon fastställd av Skatteverket. Detta är en förmånlig möjlighet för privatpersoner att göra solcellsinstallationer mer ekonomiskt överkomliga och samtidigt främja hållbara energilösningar.
Om du vill ta in en eller flera offerter på vad solceller kostar för ditt tak så finns det omdömen du kan läsa, eller så kan du komma i kontakt med leverantörer här.
Här är tre exempel på vanliga solcellsanläggningar med storlek och ungefärligt pris före avdrag:
Mindre villa: 95 000 kr för 5 kW (yta på ca 25 m2 )
Vanlig villa: 160 000 kr för 10 kW (yta på ca 50 m2)
Stor villa: 215 000 kr för 15 kW (yta på ca 75 m2)
Dessa priser och storlekar kan variera beroende på olika faktorer såsom geografisk plats, val av leverantör och eventuella skatterabatter eller subventioner. Det är alltid bra att konsultera med en expert för att få en mer exakt uppskattning baserat på dina specifika behov och förhållanden.
Den största faktorn som påverkar priset på en solcellsanläggning är vanligtvis storleken på
anläggningen, vilket oftast mäts i effekt (därav används ofta ”pris per kW” inom solcellsvärlden). Generellt sett tenderar större anläggningar att bli mer kostnadseffektiva, vilket innebär ett lägre pris per kW. Detta beror på att de flesta installationsprocesser innebär fasta startkostnader såsom byggnation av byggställningar och transporter, vilka kan fördelas över en större anläggning och därmed minska den relativa kostnaden. Dessutom kan priserna variera beroende på takets beskaffenhet samt valet av produkter som används i anläggningen. Att välja rätt storlek och produkt kan hjälpa till att optimera kostnadseffektiviteten för solcellsanläggningen.
Privatpersoner har möjlighet att dra av en del av arbets- och materialkostnaderna för en solcellsinstallation genom ett grönt avdrag. Detta avdrag kan minska den slutliga fakturasumman med 19,4%, enligt en schablon fastställd av Skatteverket. Detta är en förmånlig möjlighet för privatpersoner att göra solcellsinstallationer mer ekonomiskt överkomliga och samtidigt främja hållbara energilösningar.
Om du vill ta in en eller flera offerter på vad solceller kostar för ditt tak så finns det omdömen du kan läsa, eller så kan du komma i kontakt med leverantörer här.
Företag, kommuner och bostadsrättföreningar får inga bidrag när de köper solceller.
På Skatteverket kan man hitta all information angående de gröna avdragen och hur de fungerar att läsa. Vi har plockat ut de viktigaste punkterna och visar dom nedan.
- Gröna avdraget direkt på fakturan.
- Förutom solceller ingår även batterier och laddboxar i de gröna avdragen. För batterier och laddboxar är avdraget 50% (alternativt 48,5% efter schablonen från Skatteverket).
- De gröna avdragen är på max 50 000 kr per person och år. Är man två personer som gemensamt äger en eller flera fastigheter kan man alltså göra ett avdrag på 100 000 kr per år. För att kunna göra avdrag så behöver personerna vara registrerade som ägare på fastigheten.
- De gröna avdragen påverkas inte av rut och rot.
- De gröna avdragen gäller, till skillnad från rotavdrag, även för hus som byggts de senaste fem åren.
- De gröna avdragen gäller bara för fastigheter (och därmed solcellsanläggningar) som är anslutna till elnätet.
- Bara förskottsbetalningar eller delbetalningar som görs samma år som slutbetalningen kan beviljas grönt avdrag.
- Solpaneler, växelriktare och övrigt montagematerial
- Arbete av montörer och elektriker
- Byggställning för taksäkerhet (vid behov)
- Resekostnader och transport av material
- Genomgång av funktion av anläggning samt dokumentation över hur anläggningen fungerar och underhålls
För det andra är det av stor vikt att jämföra värdet av solceller i förhållande till dess kostnad. Eftersom antalet solpaneler, deras storlek och verkningsgrad kan variera, är det klokt att jämföra priset per kilowatt (kW). Den främsta faktorn som avgör en anläggnings effekt är dess toppeffekt. Toppeffekten beräknas genom att multiplicera antalet solpaneler med deras effekt; till exempel, om man har 20 solpaneler med en effekt på 430 W vardera, så resulterar det i en toppeffekt på 8,6 kW. (Ibland kan enheten kWp användas, där p står för peak.) Om det totala priset i en offert är 125 000 kr, motsvarar det alltså 14 535 kr per kW. Att ha denna jämförelse ger dig insikt i vilket värde du får för dina pengar och kan hjälpa dig att fatta välgrundade beslut vid val av solcellsanläggning.
Det är vanligtvis mer givande att jämföra de olika offerterna utifrån deras pris per kilowatt jämfört med de beräknade elproduktionskalkylerna (i kWh) som leverantörerna inkluderar i sina offerter. Effekten i kilowatt är oftast standardiserad och säkerställd av tillverkarna. Å andra sidan kan prognoserna för elproduktion och lönsamhet variera mer mellan olika leverantörer, delvis beroende på vilken mjukvara eller algoritmer de använder för sina beräkningar. Genom att fokusera på priset per kilowatt får du en mer direkt jämförelse av vad varje leverantör erbjuder i förhållande till dess kostnad, vilket kan hjälpa dig att fatta mer informerade beslut när du väljer en solcellsanläggning.
| Offert 1 | Offert 2 | |
|---|---|---|
| Antalet solpaneler | 24 st | 30 st |
| Panelernas effekt | 435 W | 420 W |
| Anläggningens effekt | 10,44 kW | 12,6 kW |
| Pris före grönt avdrag | 150 000 kr | 170 000 kr |
| Pris per kW(p) | 14 368 kr / kW | 13 492 kr / kW |
Exempel på hur man kan jämföra två offerter. För att få fram priset per kW delar man totalsumman med anläggningens storlek i kW (som man i sin tur får ut genom att ta antalet paneler gånger effekten på panelerna). I det här fallet var offert 2 billigare per kW, det vill säga mer prisvärd, även om den totalt sett var dyrare..
Det är vanligtvis mer givande att jämföra de olika offerterna utifrån deras pris per kilowatt jämfört med de beräknade elproduktionskalkylerna (i kWh) som leverantörerna inkluderar i sina offerter. Effekten i kilowatt är oftast standardiserad och säkerställd av tillverkarna. Å andra sidan kan prognoserna för elproduktion och lönsamhet variera mer mellan olika leverantörer, delvis beroende på vilken mjukvara eller algoritmer de använder för sina beräkningar. Genom att fokusera på priset per kilowatt får du en mer direkt jämförelse av vad varje leverantör erbjuder i förhållande till dess kostnad, vilket kan hjälpa dig att fatta mer informerade beslut när du väljer en solcellsanläggning.
| Offert 1 | Offert 2 | |
|---|---|---|
| Antalet solpaneler | 24 | 30 |
| Panelernas effekt | 435 W | 420 W |
| Anläggningens effekt | 10,44 kW | 12,6 kW |
| Pris före grönt avdrag | 150 000 kr | 170 000 kr |
| Pris per kW(p) | 14 368 kr / kW | 13 492 kr / kW |
Även om det finns ett brett utbud av tillverkare av solpaneler, är solpaneler i sig en standardiserad produkt där skillnaderna mellan olika märken är små. För närvarande består nästan allt som säljs på den svenska solcellsmarknaden av monokristallina solpaneler. Men det finns vissa skillnader att vara medveten om, särskilt när det gäller garantier.
Solpaneler levereras vanligtvis med två typer av garantier: en produktgaranti som täcker att panelerna inte ska gå sönder inom en viss tidsperiod och en effektgaranti som specificerar hur väl panelen förväntas prestera över tid. Produktgarantin sträcker sig vanligtvis över 10-15 år, även om den kan vara så lång som 30 år för så kallade glas/glas-paneler. Effektgarantin å andra sidan innebär vanligtvis att panelen ska producera minst 80% av sin initiala effekt efter 25 år. Att vara medveten om dessa garantier kan vara avgörande vid val av solpaneler och kan hjälpa dig att bedöma dess långsiktiga hållbarhet och värde.
När det kommer till växelriktare finns det olika nivåer av funktionalitet att välja mellan. Den vanligaste typen är strängväxelriktare, som erbjuder en grundläggande funktion till det lägsta priset. Ett annat populärt alternativ är växelriktare med optimerare. Dessa är utrustade med elektroniska komponenter som monteras på varje eller vissa utvalda solpaneler för att maximera deras elproduktion och minska deras beroende av andra panelers produktion. Optimerare är särskilt fördelaktiga om taket är utsatt för skugga eller om det finns paneler som är placerade i olika väderstreck och vinklar.
Slutligen finns det även batteriförberedda växelriktare, kända som hybridväxelriktare. Dessa växelriktare möjliggör lagring av överskottsel i batterier för senare användning och kommer, liksom optimerare, till en merkostnad. Valet av växelriktare beror ofta på specifika behov och förhållanden på platsen där solcellsanläggningen installeras. Att överväga dessa olika alternativ noggrant kan bidra till att maximera anläggningens effektivitet och långsiktiga prestanda.
Produktgarantier för en växelriktare ligger vanligtvis på mellan 5 och 12 år, men kan vara så långa som 20 år. (Man bör alltså räkna med att byta växelriktaren en gång under anläggningens livslängd.)
Slutligen så kan Tillval påverka anläggningens funktionalitet och kan vara viktiga att överväga. Två vanliga tillval är extra elmätare, ibland kallade ”smart elmätare”, och överspänningsskydd. En extra elmätare ger möjlighet att få en helhetsbild av både elproduktionen och elförbrukningen i huset. Överspänningsskyddet erbjuder ett extra skydd för anläggningens komponenter, särskilt mot skador orsakade av åsknedslag i närområdet. Att överväga dessa tillval kan bidra till att säkerställa en mer effektiv och skyddad solcellsanläggning.
Det finns flera faktorer som påverkar hur lång tid det tar att återbetala en solcellsanläggning: själva kostnaden för anläggningen, besparingar från minskade elkostnader, intäkter från försäljning av överskottsel och underhållskostnader. Det är därför vi har utformat en kalkyl där du enkelt kan beräkna ekonomin för en solcellsanläggning med dina specifika förutsättningar. Genom att använda denna kalkyl kan du få en tydlig uppfattning om huruvida en solcellsanläggning är en lönsam investering för dig, samt vilken tid det tar att återbetala din initiala investering.
En grov kalkyl för en solcellsanläggning kan se ut enligt följande:
- En 10 kW solcellsanläggning kostar ungefär 160 000 kr före avdrag. Med det gröna avdraget på 19,4% innebär det en slutkostnad på 129 000 kr.
- Med anläggningen riktad mot söder kan den förväntas producera ungefär 9 500 kWh per år.
- Detta resulterar i besparingar på cirka 11 000 kr per år, vilket inkluderar minskade elkostnader och intäkter från försäljning av överskottsel.
- Med detta i åtanke, skulle solcellerna utgöra en nettobesparing efter ungefär 11-12 år. Större system tenderar vanligtvis att ha kortare återbetalningstider.
Denna grova kalkyl ger en preliminär uppfattning om solcellsanläggningens ekonomiska aspekter och återbetalningstid. För mer exakta beräkningar och för att beakta specifika förhållanden och faktorer, kan en mer detaljerad analys och kalkyl behövas.
En typisk solcellsanläggning har en effekt på 5 kW till 15 kW och tar upp mellan 20 till 70 kvadratmeter och passar på de flesta villatak. Anläggningar som är mindre än 3 kW kan bli relativt dyra på grund av fasta kostnader såsom byggnation av byggställning och transporter. Därför är större anläggningar vanligtvis mer kostnadseffektiva på grund av skalbarhetseffekterna.
För större solcellssystem är det viktigt att beakta storleken på fastighetens huvudsäkring. Man kan beräkna den maximala storleken på solcellsanläggningen genom att använda spänningen i elnätet, roten ur 3 och huvudsäkringen, till exempel 400 V x 1,73 x 16 A. För ett vanligt hus med en huvudsäkring på 16 A blir därmed maxeffekten på anläggningen cirka 11 kW. Det finns dock strategier och tekniker för att möjliggöra installation av en större solcellsanläggning på en befintlig huvudsäkring. Detta kan inkludera användning av batterilagringssystem, optimering av förbrukningen eller uppgradering av elnätet. Att förstå begränsningarna och alternativen är avgörande för att planera och implementera en effektiv solcellsanläggning.
Det är viktigt att påpeka att i stort sett alla elbolag som köper överskottsel kräver att man också köper el av dem. Därför är det nödvändigt att när man jämför elbolag för att sälja sitt överskott också jämföra vad man betalar för den el man köper från dem. För de flesta är till och med priset man betalar för den köpta elen viktigare att ta hänsyn till, med tanke på att man också betalar moms på den el man köper och dessutom är det vanligt att man totalt sett köper mer el än vad man säljer. Att få en överblick över både försäljnings- och inköpspriser är därför avgörande för att fatta välgrundade beslut när man väljer elbolag för sin solcellsanläggning.
Med den närmast naturliga trenden att solceller både ökar i prestanda och minskar i pris, har en relevant fråga de senaste åren varit om det är värt att vänta tills solceller blir ännu billigare.
Den mest betydande prisminskningen av solceller inträffade mellan åren 2008 och 2012. Under denna period sjönk priset på solcellsmoduler med hela 80%. Detta berodde på flera faktorer, men kan sammanfattas genom att en global marknad för solceller etablerades och att produktionen av solceller ökade betydligt, särskilt i Kina. Utvecklingen av solcellsteknik fortsätter, och priserna fortsätter att minska, även om inte i samma takt som under dessa år. Konventionella solceller betraktas idag som en mogen teknik både i form och funktion.
Andra faktorer som påverkar lönsamheten för en solcellsanläggning inkluderar elpriserna samt nivån på stödåtgärder. Elpriserna har, som många är medvetna om, varierat kraftigt de senaste åren. Över tid har det statliga stödet till solceller minskat, även om det höjdes den 1 januari 2023 från 14,55% till 19,6%.
Vi erbjuder Dig prisgaranti
Vi på Ljungbysol förstår vikten av att erbjuda konkurrenskraftiga priser och överlägsen service.
Har du fått en offert av några professionella installatörer som är billigare än oss, vi matchar inte bara det priset,
utan vi sänker din offert med upp till 3% på hela anläggningen!
Vanliga frågor om
Teknik och produktval
Paneler med ett bakstycke i plast förblir vanligast och det mest prisvärda alternativet för installationer på villatak. Under senare år har emellertid glas/glas-paneler, där det andra bakstycket av plast ersätts med ytterligare en skiva av härdat glas, blivit allt vanligare både på den svenska solcellsmarknaden och internationellt.
Tack vare en glaspanel på båda sidor blir glas/glas-paneler betydligt mer tåliga. Du kanske har sett videoklipp där någon står och hoppar på en glas/glas-panel – detta är inte möjligt med en vanlig panel. Glas/glas-paneler erbjuder därför vanligtvis längre garantitider. Medan produktgarantier för glas/folie-paneler vanligtvis sträcker sig till 12-15 år, kan glas/glas-paneler ha produktgarantier på uppåt 20-30 år.
Det är viktigt att notera att solpaneler, oavsett paneltyp, förväntas ha lång livslängd. Ett exempel är Sveriges äldsta nätanslutna solcellsanläggning, som består av glas/folie-paneler och fortfarande producerar bra resultat 38 år senare.
Till skillnad från glas/folie-paneler finns det också glas/glas-paneler utan ram, vilket vissa anser ger en mer stilren estetik. Ramfria paneler har också fördelar när solpanelerna integreras i taket eftersom de är tunnare och lättare att överlappa med varandra för att hålla ute fukt. Utseendemässigt finns det annars små skillnader mellan de olika paneltyperna.
Vilka paneler man bör välja beror på ens specifika preferenser och behov. Både glas/glas och glas/folie-paneler är etablerade alternativ, och valet är i stor utsträckning en fråga om personlig preferens.
Om man prioriterar låga kostnader och vill ha ett beprövat alternativ kan man välja vanliga glas/folie-paneler. Å andra sidan, om man är villig att betala lite extra för längre garantitider och ökad hållbarhet, kan man överväga att satsa på glas/glas-paneler.
Det är viktigt att överväga ens specifika behov och budget innan man fattar beslutet, och att även ta hänsyn till andra faktorer såsom estetik, installationsmiljö och långsiktig hållbarhet.
Paneler med ett bakstycke i plast förblir vanligast och det mest prisvärda alternativet för installationer på villatak. Under senare år har emellertid glas/glas-paneler, där det andra bakstycket av plast ersätts med ytterligare en skiva av härdat glas, blivit allt vanligare både på den svenska solcellsmarknaden och internationellt.
Tack vare en glaspanel på båda sidor blir glas/glas-paneler betydligt mer tåliga. Du kanske har sett videoklipp där någon står och hoppar på en glas/glas-panel – detta är inte möjligt med en vanlig panel. Glas/glas-paneler erbjuder därför vanligtvis längre garantitider. Medan produktgarantier för glas/folie-paneler vanligtvis sträcker sig till 12-15 år, kan glas/glas-paneler ha produktgarantier på uppåt 20-30 år.
Det är viktigt att notera att solpaneler, oavsett paneltyp, förväntas ha lång livslängd. Ett exempel är Sveriges äldsta nätanslutna solcellsanläggning, som består av glas/folie-paneler och fortfarande producerar bra resultat 38 år senare.
Till skillnad från glas/folie-paneler finns det också glas/glas-paneler utan ram, vilket vissa anser ger en mer stilren estetik. Ramfria paneler har också fördelar när solpanelerna integreras i taket eftersom de är tunnare och lättare att överlappa med varandra för att hålla ute fukt. Utseendemässigt finns det annars små skillnader mellan de olika paneltyperna.
Vilka paneler man bör välja beror på ens specifika preferenser och behov. Både glas/glas och glas/folie-paneler är etablerade alternativ, och valet är i stor utsträckning en fråga om personlig preferens.
Om man prioriterar låga kostnader och vill ha ett beprövat alternativ kan man välja vanliga glas/folie-paneler. Å andra sidan, om man är villig att betala lite extra för längre garantitider och ökad hållbarhet, kan man överväga att satsa på glas/glas-paneler.
Det är viktigt att överväga ens specifika behov och budget innan man fattar beslutet, och att även ta hänsyn till andra faktorer såsom estetik, installationsmiljö och långsiktig hållbarhet.
Däremot finns det alternativa användningsområden där batterier kan vara ekonomiskt fördelaktiga. Ett område som i dagsläget väcker stort intresse är användningen av så kallade stödtjänster, där batterier används för att bidra till att upprätthålla balansen i elsystemet. Andra användningsområden inkluderar att dra nytta av skillnader i elpriser över dygnet eller att säkerställa tillgång till el under strömavbrott.
Elförbrukningen i ett hushåll mäts i kilowattimmar, kWh. På samma sätt mäts även solelproduktionen i kWh, och solcellsägare får ersättning från sitt elbolag för de kilowattimmar de säljer tillbaka till elnätet. Faktorer som främst påverkar hur många kilowattimmar en solcellsanläggning producerar under ett år inkluderar anläggningens storlek (uttryckt i kW), dess lutning och orientering i förhållande till solen, samt om anläggningen är utsatt för skuggning eller ej. Till exempel producerar en oskuggad, sydriktad anläggning i södra Sverige vanligtvis runt 1 000 kWh per kW och år. Det betyder att en anläggning på 10 kW (cirka 50 kvm) kan förväntas producera cirka 10 000 kWh per år.
Genom att individuellt styra varje panel uppstår flera fördelar. Till exempel minskar anläggningens känslighet för skuggning och det blir möjligt att övervaka elproduktionen för varje enskild panel. Å andra sidan medför användningen av optimerare en extra kostnad och ökar komplexiteten i anläggningen, vilket potentiellt kan leda till ökat underhåll.
Det finns ingen entydig svar på frågan om och när man bör välja optimerare till sin solcellsanläggning. Däremot finns det situationer då det är extra lämpligt att överväga deras användning. Optimerare är exempelvis väl lämpade om man har ett tak där solpanelerna är installerade med olika lutningar och väderstreck, eller om vissa av panelerna är utsatta för skuggning relativt ofta.
Det är viktigt att notera att optimerare inte kommer att lösa problemet om solcellsanläggningen är utsatt för kraftig skuggning. En tumregel är att en anläggning i sydläge bör vara relativt oskuggad mellan klockan 9 och 15 under sommarhalvåret. För anläggningar som är orienterade åt väst eller öst är det avgörande att undvika skuggning under eftermiddagen respektive förmiddagen när solen är vinkelrät mot anläggningen. Optimerare kan förbättra prestandan hos paneler som är delvis skuggade, men de kan inte eliminera effekterna av kraftig skuggning. Det är därför viktigt att ta hänsyn till skuggningsfaktorer vid planering och placering av solcellsanläggningar.
För det första är det viktigt att notera att solpanelerna förväntas vara i drift under lång tid, med en livslängd som vanligtvis sträcker sig väl över 25 år. Det är därför rekommenderat att taket är i gott skick innan installationen av solcellsanläggningen påbörjas.
Det finns montagelösningar som passar för de flesta typer av tak, inklusive tegeltak, plåttak och papptak. Det är dock viktigt att vara extra försiktig i vissa situationer, till exempel om taket är särskilt känsligt för fukt. Exempel på sådana fall inkluderar tak som saknar papp eller diffusionsspärr under yttertaket, eller tak med äldre lertegelpannor som kan vara sköra och lätt skadas vid installation, vilket ökar risken för fuktskador. För montering på eternittak krävs extra utbildning och skyddsutrustning, vilket innebär att inte alla solcellsleverantörer kan utföra arbetet. Det är viktigt att anlita en kvalificerad och erfaren installatör som kan hantera specifika krav och förutsättningar för taket på din fastighet.
För en vanlig villa är den extra vikt som solpaneler medför vanligtvis liten i jämförelse med den vikt som taket är konstruerat för att klara av. I Sverige dimensioneras tak ofta för att tåla snölaster på 150 – 400 kg/m2, medan solpaneler vanligtvis väger mellan 10 – 15 kg/m2. Om du är osäker på takets konstruktion kan det vara klokt att rådfråga en expert inom området för att få ytterligare vägledning och bedömning.
Om du saknar en passande takyta för solceller, kan du även överväga att installera solceller på marken som ett alternativ.
För närvarande finns det dock få ekonomiska incitament att investera i batterilagring. Batterier är fortfarande kostsamma och elbolagen erbjuder vanligtvis ett rimligt pris för överskottsel som säljs till dem.
Batterier innebär inte heller att man blir helt självförsörjande när det gäller el – man behöver fortfarande köpa el från elnätet vid vissa tillfällen. Batterier är främst utformade för att användas regelbundet: de kan lagra små mängder elektricitet (vanligtvis mellan 5-15 kWh) under några timmar eller högst några dygn. I Sverige skulle det vara mycket kostsamt att använda batterier för att lagra el från sommar till vinter, när solinstrålningen är mindre, på grund av den stora mängden energi som krävs.
I de flesta fall är den enda kostsamma åtgärden som behöver genomföras att byta växelriktaren någon gång under solpanelernas livslängd. Det kan också finnas behov av service på andra delar av anläggningen, såsom att regelbundet underhålla olika typer av brytare, vilket vanligtvis framgår av den serviceplan som följer med installationen.
I de flesta fall är den enda kostsamma åtgärden som behöver genomföras att byta växelriktaren någon gång under solpanelernas livslängd. Det kan också finnas behov av service på andra delar av anläggningen, såsom att regelbundet underhålla olika typer av brytare, vilket vanligtvis framgår av den serviceplan som följer med installationen.
Märkeffekten indikerar den maximala elproduktionen som solcellsanläggningen kan generera under närmast optimala förhållanden, vilket innebär helt klart väder, solen som är vinkelrät mot panelerna och svala temperaturer. I verkligheten är dessa idealiska förhållanden ovanliga, och elproduktionen i en solcellsanläggning varierar ständigt.
Solpaneler genererar likström (DC). För att använda denna el i hushållet omvandlas strömmen till växelström (AC) med hjälp av en växelriktare, även kallad inverter på engelska. Växelriktaren konverterar likströmmen från solpanelerna till växelström, som sedan matas in i husets elsystem. Denna el kan antingen användas för att driva hushållsapparater eller, om solcellsanläggningen producerar mer el än vad som förbrukas i hemmet, matas ut till elnätet och säljas.
Trots det stora antalet tillverkarmärken är det viktigt att notera att solpaneler i stort sett är en standardiserad produkt. År 2024 utgör övervägande delen av det som säljs på den svenska marknaden så kallade monokristallina solpaneler. Dessa paneler är tillverkade med en teknik där skillnaderna mellan olika fabrikat är relativt små. Med det sagt finns det några saker som är bra att tänka på när du utvärderar olika alternativ inför ett köp:
- Välj certifierade paneler. Certifieringarna som framförallt är av intresse heter
IEC 61215 och IEC 61730. - Jämför pris per watt. För att jämföra paneler är det viktigt att väga in hur mycket el man kommer att få ut från solpanelen. Och eftersom solpaneler, oavsett fabrikat, oftast genererar en liknande mängd el per watt och år, har det blivit branchstandard att jämföra just pris per watt.
- Jämför garantier. Det är standard att solcellspaneler har två garantier: en produktgaranti på att de inte ska gå sönder inom ett visst antal år, och en effektgaranti som anger hur väl man kan förvänta sig att panelen presterar över tid. En vanlig produktgaranti är 10-15 år (även om den kan vara så lång som 30 år för så kallade glas/glas-paneler) och enligt effektgarantin ska solpanelen oftast producera minst 80% av sin initiala effekt efter 25 år.
Tak som är riktade mot söder är optimala för solceller, men även tak som är orienterade åt öst och väst är lämpliga. Dessa riktningar möjliggör fortfarande en effektiv produktion av solenergi. Faktum är att öst- och västvända tak kan generera upp till cirka 80 procent av den elproduktion som tak i söderläge genererar. Vi har också utforskat på bloggen hur produktionen av solenergi över dygnet påverkas av olika väderstreck och därmed värdet på den genererade solelen.
Den optimala lutningen för solpaneler beror på var i landet du bor. I södra Sverige är den optimala lutningen ungefär 40 grader, medan den i norra Sverige ligger runt 45 grader. Trots detta påverkas produktionen relativt lite av lutningen. Till exempel skiljer det sig bara med några procent mellan ett tak i optimal lutning och ett tak
i 25 respektive 50 graders lutning.
Om ditt tak har en lutning på endast 5–6 grader, kan du överväga att använda montagesystem för att vinkla upp solcellerna till cirka 15 graders lutning. Dessa montagesystem är något mer flacka än den optimala lutningen, bland annat för att ge plats för fler solpaneler utan att de skuggar varandra. Solpaneler monterade horisontellt producerar ungefär 80% av vad solpaneler i optimal lutning och väderstreck gör.
Eftersom solcellstekniken fortfarande är relativt ny finns det faktiskt begränsad statistik om den exakta livslängden för solceller. Det är svårt att fastställa en övre gräns för deras livslängd. Det är dock intressant att notera att många av de tidiga kommersiella solcellerna som installerades på 1980-talet fortfarande är i drift och genererar elektricitet, vilket indikerar deras långsiktiga hållbarhet.
- Strängväxelriktare: Dessa är den vanligaste typen och erbjuder en kostnadseffektiv lösning. De omvandlar likström från en grupp av solpaneler (en sträng) till växelström.
- Växelriktare med optimerare: Dessa växelriktare är utrustade med optimerare, elektroniska enheter som monteras på varje eller utvalda solpaneler. Optimerarna ökar effektiviteten och prestandan hos varje enskild panel genom att maximera dess produktion oberoende av andra paneler. Det är särskilt fördelaktigt om taket är utsatt för skugga eller om solpanelerna är orienterade i olika riktningar.
- Hybridväxelriktare: Dessa växelriktare kombinerar funktionerna hos en strängväxelriktare med möjligheten att ansluta ett batteri för lagring av överskottsenergi. Hybridväxelriktare ger möjlighet till självkonsumtion av den genererade solenergin samt möjlighet till backup-ström vid strömavbrott.
Om du överväger att investera i batterier, antingen nu eller i framtiden, kan en hybridväxelriktare vara det bästa alternativet. Dessa växelriktare är utformade för att kunna ansluta till batterier och ger möjlighet till lagring av överskottsel för senare användning. Att välja rätt typ av växelriktare beror på dina specifika behov och krav för solenergisystemet.
I ett solcellssystem är växelriktaren vanligtvis den första komponenten som kräver underhåll eller utbyte. Vanligtvis har en växelriktare en livslängd på mellan 10 och 20 år, medan garantitiderna normalt sträcker sig från 5 till 12 år.
När man väljer storlek på växelriktaren är det vanligt att man underdimensionerar den i förhållande till solcellspanelerna. Detta beror på att solpaneler sällan når sin maxproduktion, vilket gör det ekonomiskt fördelaktigt att välja en mindre och billigare växelriktare. Till exempel, om solcellspanelerna har en toppeffekt på 10 kW, är det vanligt att man installerar en växelriktare med en kapacitet på mellan 8-9 kW — det vill säga en underdimensionering på cirka 10 till 20%.
När det kommer till att integrera solceller i taket finns det två huvudsakliga alternativ att överväga. För det första kan man använda vanliga solpaneler tillsammans med ett montagesystem som täcker tätt mellan panelerna. Det andra alternativet innebär solpaneler som mer liknar traditionella takmaterial, såsom tegelpannor eller takshingel. Dessa produkter är relativt nya och tillverkas i mindre omfattning än standardpaneler. Vissa av dessa produkter har även lägre effektivitet jämfört med konventionella solpaneler.
Trots fördelarna med att integrera solceller i taket är det vanligtvis ekonomiskt fördelaktigt att först byta ut taket och sedan installera solpaneler ovanpå det. Detta beror på att det traditionella sättet att installera solpaneler ovanpå taket oftast är billigare. Ändå når integrerade solpaneler successivt en kostnadsnivå där de också kan vara kostnadseffektiva och därmed vara ett attraktivt alternativ för vissa husägare.
Ett solcellssystem består av flera komponenter, inklusive solpaneler, montageutrustning, växelriktare och kablage, som krävs för att anläggningen ska fungera och anslutas till husets elsystem. De flesta villatak har tillräckligt med utrymme för att installera solpaneler som kan producera en betydande mängd av ett vanligt hushålls årsförbrukning av el. Till exempel kan ett solcellssystem med en effekt på 5 kW kräva en yta på cirka 25 m2. Med rätt placering, som söderläge, kan en sådan anläggning producera uppemot 5 000 kWh per år.
Solpanelerna är vanligtvis av standardmåtten 1,8 x 1,1 meter, vilket innebär att det ibland kan vara utmanande att installera dem på taket om det finns hinder som skorstenar, takfönster eller utbyggnader att ta hänsyn till. Det krävs noggrann planering för att optimera placeringen av solpanelerna och säkerställa att de får tillräckligt med solljus för att maximera energiproduktionen.
Vi erbjuder dig prisgaranti
Vi på Ljungbysol förstår vikten av att erbjuda konkurrenskraftiga priser och överlägsen service.
Har du fått en offert av några professionella installatörer som är billigare än oss, vi matchar inte bara det priset,
utan vi sänker din offert med upp till 3% på hela anläggningen!
Vanliga frågor om
Regler och administration
Paneler med ett bakstycke i plast förblir vanligast och det mest prisvärda alternativet för installationer på villatak. Under senare år har emellertid glas/glas-paneler, där det andra bakstycket av plast ersätts med ytterligare en skiva av härdat glas, blivit allt vanligare både på den svenska solcellsmarknaden och internationellt.
Tack vare en glaspanel på båda sidor blir glas/glas-paneler betydligt mer tåliga. Du kanske har sett videoklipp där någon står och hoppar på en glas/glas-panel – detta är inte möjligt med en vanlig panel. Glas/glas-paneler erbjuder därför vanligtvis längre garantitider. Medan produktgarantier för glas/folie-paneler vanligtvis sträcker sig till 12-15 år, kan glas/glas-paneler ha produktgarantier på uppåt 20-30 år.
Det är viktigt att notera att solpaneler, oavsett paneltyp, förväntas ha lång livslängd. Ett exempel är Sveriges äldsta nätanslutna solcellsanläggning, som består av glas/folie-paneler och fortfarande producerar bra resultat 38 år senare.
Till skillnad från glas/folie-paneler finns det också glas/glas-paneler utan ram, vilket vissa anser ger en mer stilren estetik. Ramfria paneler har också fördelar när solpanelerna integreras i taket eftersom de är tunnare och lättare att överlappa med varandra för att hålla ute fukt. Utseendemässigt finns det annars små skillnader mellan de olika paneltyperna.
Vilka paneler man bör välja beror på ens specifika preferenser och behov. Både glas/glas och glas/folie-paneler är etablerade alternativ, och valet är i stor utsträckning en fråga om personlig preferens.
Om man prioriterar låga kostnader och vill ha ett beprövat alternativ kan man välja vanliga glas/folie-paneler. Å andra sidan, om man är villig att betala lite extra för längre garantitider och ökad hållbarhet, kan man överväga att satsa på glas/glas-paneler.
Det är viktigt att överväga ens specifika behov och budget innan man fattar beslutet, och att även ta hänsyn till andra faktorer såsom estetik, installationsmiljö och långsiktig hållbarhet.
Ellagen:
En viktig del av ellagen är ett undantag som tillåter elproducenter att utan avgift mata ut solel på elnätet, under förutsättning att de har en säkring på högst 63 ampere och en inmatning på högst 43,5 kW. Detta undantag omfattar i stort sett alla villaägare med solceller. Under våren 2023 meddelade dock Energimarknadsinspektionen (Ei) att detta undantag strider mot EU-lagstiftning, vilket innebär att alla producenter ska börja betala för de kostnader de genererar. Hur detta kommer att påverka solcellsägarnas elnätkostnader är ännu oklart, men en analys påpekade att de extra kostnaderna för villaägare sannolikt kommer att vara små.
Skattelagstiftningen:
Som småskalig solcellsägare har man rätt till en skattereduktion på 60 öre per kWh för den överskottsel som matas ut via elnätet. Denna skattereduktion kan endast erhållas för såld el som motsvarar den el som under samma år köps in. Dessutom är mindre producenter vanligtvis befriade från att registrera sig för moms, eftersom Skatteverket har en momsbefrielse för dem med en årlig försäljning på högst
80 000 kr, vilket oftast överstiger överskottet från en solcellsanläggning.
I praktiken erhåller man skattereduktionen först året efter, i samband med deklarationen. Skattereduktionen är förtryckt på deklarationsblanketten och kan användas för att minska den skatt som ska betalas in.
För varje megawattimme (1000 kWh) solel som produceras tilldelas solcellsproducenten både en ursprungsgaranti och ett elcertifikat.
Ursprungsgarantier är utfärdade av staten och fungerar som ett sätt att spåra ursprunget för den producerade elen. Detta är till för att ge elbolag och konsumenter information om vilken typ av el de använder eller köper. Historiskt sett har elbolag ofta krävt överskottselproducenter att överlåta sina ursprungsgarantier som en del av avtalet om att köpa överskottsel. Från och med den 1 januari 2024 inför Energimyndigheten dock en årlig administrativ avgift på 200 kronor för att administrera ursprungsgarantierna. Detta kan minska incitamenten för villaägare med solceller att delta i systemet. Energimyndigheten har publicerat information om hur man avslutar sitt konto hos dem för de som är intresserade.
Elcertifikat är ett ekonomiskt incitament som syftar till att stödja producenter av förnybar el. Tidigare har värdet på elcertifikaten legat runt 20 öre per kWh, men för närvarande är värdet betydligt lägre, understigande 1 öre per kWh, och det förväntas inte stiga i framtiden. Från och med 2021 infördes även en årlig avgift
på 200 kronor för att upprätthålla ett elcertifikatkonto, vilket i praktiken gör det ointressant för småskaliga producenter att samla in elcertifikat.
Paneler med ett bakstycke i plast förblir vanligast och det mest prisvärda alternativet för installationer på villatak. Under senare år har emellertid glas/glas-paneler, där det andra bakstycket av plast ersätts med ytterligare en skiva av härdat glas, blivit allt vanligare både på den svenska solcellsmarknaden och internationellt.
Tack vare en glaspanel på båda sidor blir glas/glas-paneler betydligt mer tåliga. Du kanske har sett videoklipp där någon står och hoppar på en glas/glas-panel – detta är inte möjligt med en vanlig panel. Glas/glas-paneler erbjuder därför vanligtvis längre garantitider. Medan produktgarantier för glas/folie-paneler vanligtvis sträcker sig till 12-15 år, kan glas/glas-paneler ha produktgarantier på uppåt 20-30 år.
Det är viktigt att notera att solpaneler, oavsett paneltyp, förväntas ha lång livslängd. Ett exempel är Sveriges äldsta nätanslutna solcellsanläggning, som består av glas/folie-paneler och fortfarande producerar bra resultat 38 år senare.
Till skillnad från glas/folie-paneler finns det också glas/glas-paneler utan ram, vilket vissa anser ger en mer stilren estetik. Ramfria paneler har också fördelar när solpanelerna integreras i taket eftersom de är tunnare och lättare att överlappa med varandra för att hålla ute fukt. Utseendemässigt finns det annars små skillnader mellan de olika paneltyperna.
Vilka paneler man bör välja beror på ens specifika preferenser och behov. Både glas/glas och glas/folie-paneler är etablerade alternativ, och valet är i stor utsträckning en fråga om personlig preferens.
Om man prioriterar låga kostnader och vill ha ett beprövat alternativ kan man välja vanliga glas/folie-paneler. Å andra sidan, om man är villig att betala lite extra för längre garantitider och ökad hållbarhet, kan man överväga att satsa på glas/glas-paneler.
Det är viktigt att överväga ens specifika behov och budget innan man fattar beslutet, och att även ta hänsyn till andra faktorer såsom estetik, installationsmiljö och långsiktig hållbarhet.
Från och med den 1 augusti 2018 behövs det i regel inte bygglov för installation av solceller som följer takets riktning eller byggnadens form, enligt det beslut som fattats. Det finns dock vissa undantag från dessa allmänna riktlinjer, och i vissa fall bör man rådfråga sin lokala byggnadsnämnd för att klargöra vad som gäller:
- Om solcellsanläggningen integreras i taket och ersätter ett befintligt takmaterial, såsom tegel eller plåt.
- Om solcellerna monteras med en vinkel i förhållande till takets lutning. Detta är vanligt när solceller installeras på platta tak.
- Om huset har en förhöjd kulturskyddsklass.
- Om det finns specifika planbestämmelser i området som exempelvis reglerar takets färg och utformning.
- Om huset är beläget i ett område som klassas som ”riksintresse för försvaret”, vilket främst gäller flygfält samt skjut- och övningsfält.
- Om man är osäker på vilka regler som gäller i ens område rekommenderas det att kontakta byggnadskontoret för ytterligare vägledning.
Nätnyttan är en typ av ersättning som elnätföretag enligt ellagen är skyldiga att betala eftersom inmatad el bidrar till att minska förlusterna i elnätet. Ersättningen varierar från företag till företag och beror delvis på elpriserna, då elföretagen annars skulle behöva köpa in el för att kompensera för förlusterna. Tidigare år har nätnyttan legat på runt 2-5 öre per kWh, men med de senaste årens höga elpriser har ersättningen ökat till runt 5-20 öre per kWh, beroende på var i landet man bor och vilket företag som äger elnätet.
På elnätfakturan kallas nätnyttan ibland bara för ersättning eller förlustersättning.
När man har installerat en solcellsanläggning är elnätföretaget skyldigt att kostnadsfritt installera en ny elmätare som mäter både den el som köps in från elnätet och det överskott som matas ut på elnätet. För att elnätföretaget ska veta när det är dags att byta elmätaren behöver man lämna en färdiganmälan, vanligtvis skött av den elektriker som kopplat in anläggningen.
För att få betalt för överskottselen behöver man hitta ett elbolag att sälja elen till. De flesta elbolag kräver att man både köper och säljer av dem, så om man överväger att byta elbolag i samband med en solcellsinstallation är det bra att se över bindningstider och erbjudanden i förväg.
När anläggningen väl är i drift och avtal är undertecknade sker försäljning av solel automatiskt, och intäkter för solelen syns då på elfakturan. Förutom betalningen från elbolaget får man även en skattereduktion på 60 öre per kWh från staten, samt en ersättning för nätnytta från elnätföretaget på vanligtvis mellan 5 och 12 öre per kWh.
Vi erbjuder dig prisgaranti
Vi på Ljungbysol förstår vikten av att erbjuda konkurrenskraftiga priser och överlägsen service.
Har du fått en offert av några professionella installatörer som är billigare än oss, vi matchar inte bara det priset,
utan vi sänker din offert med upp till 3% på hela anläggningen!
Vanlig fråga
Övrigt
Paneler med ett bakstycke i plast förblir vanligast och det mest prisvärda alternativet för installationer på villatak. Under senare år har emellertid glas/glas-paneler, där det andra bakstycket av plast ersätts med ytterligare en skiva av härdat glas, blivit allt vanligare både på den svenska solcellsmarknaden och internationellt.
Tack vare en glaspanel på båda sidor blir glas/glas-paneler betydligt mer tåliga. Du kanske har sett videoklipp där någon står och hoppar på en glas/glas-panel – detta är inte möjligt med en vanlig panel. Glas/glas-paneler erbjuder därför vanligtvis längre garantitider. Medan produktgarantier för glas/folie-paneler vanligtvis sträcker sig till 12-15 år, kan glas/glas-paneler ha produktgarantier på uppåt 20-30 år.
Det är viktigt att notera att solpaneler, oavsett paneltyp, förväntas ha lång livslängd. Ett exempel är Sveriges äldsta nätanslutna solcellsanläggning, som består av glas/folie-paneler och fortfarande producerar bra resultat 38 år senare.
Till skillnad från glas/folie-paneler finns det också glas/glas-paneler utan ram, vilket vissa anser ger en mer stilren estetik. Ramfria paneler har också fördelar när solpanelerna integreras i taket eftersom de är tunnare och lättare att överlappa med varandra för att hålla ute fukt. Utseendemässigt finns det annars små skillnader mellan de olika paneltyperna.
Vilka paneler man bör välja beror på ens specifika preferenser och behov. Både glas/glas och glas/folie-paneler är etablerade alternativ, och valet är i stor utsträckning en fråga om personlig preferens.
Om man prioriterar låga kostnader och vill ha ett beprövat alternativ kan man välja vanliga glas/folie-paneler. Å andra sidan, om man är villig att betala lite extra för längre garantitider och ökad hållbarhet, kan man överväga att satsa på glas/glas-paneler.
Det är viktigt att överväga ens specifika behov och budget innan man fattar beslutet, och att även ta hänsyn till andra faktorer såsom estetik, installationsmiljö och långsiktig hållbarhet.
Det finns också starka indikationer på att solceller passar väl i det relativt kalla svenska klimatet. Långtidstester av solpaneler som installerades på 80-talet visar att degraderingen, det vill säga försämringen av solpanelens prestanda över tid, har varit lägre än internationella genomsnitt.
Paneler med ett bakstycke i plast förblir vanligast och det mest prisvärda alternativet för installationer på villatak. Under senare år har emellertid glas/glas-paneler, där det andra bakstycket av plast ersätts med ytterligare en skiva av härdat glas, blivit allt vanligare både på den svenska solcellsmarknaden och internationellt.
Tack vare en glaspanel på båda sidor blir glas/glas-paneler betydligt mer tåliga. Du kanske har sett videoklipp där någon står och hoppar på en glas/glas-panel – detta är inte möjligt med en vanlig panel. Glas/glas-paneler erbjuder därför vanligtvis längre garantitider. Medan produktgarantier för glas/folie-paneler vanligtvis sträcker sig till 12-15 år, kan glas/glas-paneler ha produktgarantier på uppåt 20-30 år.
Det är viktigt att notera att solpaneler, oavsett paneltyp, förväntas ha lång livslängd. Ett exempel är Sveriges äldsta nätanslutna solcellsanläggning, som består av glas/folie-paneler och fortfarande producerar bra resultat 38 år senare.
Till skillnad från glas/folie-paneler finns det också glas/glas-paneler utan ram, vilket vissa anser ger en mer stilren estetik. Ramfria paneler har också fördelar när solpanelerna integreras i taket eftersom de är tunnare och lättare att överlappa med varandra för att hålla ute fukt. Utseendemässigt finns det annars små skillnader mellan de olika paneltyperna.
Vilka paneler man bör välja beror på ens specifika preferenser och behov. Både glas/glas och glas/folie-paneler är etablerade alternativ, och valet är i stor utsträckning en fråga om personlig preferens.
Om man prioriterar låga kostnader och vill ha ett beprövat alternativ kan man välja vanliga glas/folie-paneler. Å andra sidan, om man är villig att betala lite extra för längre garantitider och ökad hållbarhet, kan man överväga att satsa på glas/glas-paneler.
Det är viktigt att överväga ens specifika behov och budget innan man fattar beslutet, och att även ta hänsyn till andra faktorer såsom estetik, installationsmiljö och långsiktig hållbarhet.
Att bedöma solcellers miljöpåverkan utifrån koldioxidutsläpp är ett annat relevant perspektiv. En studie publicerad i Nature år 2016 fann att solceller hade genomsnittliga koldioxidutsläpp på 28–35 gram CO2 per genererad kWh i Sverige. För att bedöma klimatnyttan av att installera solceller jämförs ofta dessa siffror med den typ av elproduktion som solelen förväntas ersätta. Eftersom det nordiska och europeiska elsystemet är sammankopplat och kol- och gaskraft ofta har högre produktionskostnader, är det vanligt att dessa kraftkällor stängs ner när solceller producerar el på grund av ekonomiska skäl. En analys visade att utsläppsminskningarna till följd av en solcellsinvestering uppskattas ligga på cirka 350 gram CO2 per kWh producerad solel.
En annan oro är att materialen som används för att producera solceller inte ska räcka till. Lyckligtvis är de flesta solceller, ungefär 95% av världsmarknaden, tillverkade främst av kisel. Kisel är ett av de vanligaste ämnena i jordskorpan. Det finns emellertid även solpaneler som använder sällsynta metaller, vilket är mindre vanligt.